Crash boom bang!!
Utforskaren Mikkel hade idag äran att få öppna och kika in i ett av köksskåpen då han numera är så pass stark i benen att han kan stå med hjälp.
Jättegulligt ju!!!! Dock kanske inte just idag då han både lyckades få tag i en av mammas älsklingstallrikar och själv ramla och slå huvudet i pappas dator då han balanserade på soffan.
Majskrokspremiär imorgon!
Andas……
Det har varit väääldigt jobbiga veckor sedan jul, därför denna uppenbara bloggtorka. Vi har varit sjuka, sjuka och sjuka. Annars har det varit fullt upp med andra måsten då bloggandet och andra trevliga fritidsnöjen blivit totalt nedprioriterade. Vansinnigt tråkigt men så är det med småbarn. Man kan i princip inte planera egentligen någonting alls, iaf inte för sig själv. Jag är så sjukligt superstressad över allt just nu. Tänker inte tråka ut er med detaljer men här är ett axplock ur alla måsten och viljor som snurrar runt alldeles för snabbt i mitt trötta huvud just nu:
.Sortera och framkalla alla bebisbilder.Mata bebis.Bada bebis.Vattna blommor.Hålla någonsånär normal kontakt med vänner, syskon och föräldrar.Tvätta.Rensa källaren.Tradera.Städa. Blöjbyten.Amma.Bokföra.Lämna in Dopklänning för namnbroderi.Körkort.Boka fotograf.Momsredovisning.Fakturering.Gå igenom kamerabruksanvisning.Lyssna på dvd från när jag var liten.Underhålla bebis.Storhandla.Hänga tvätt.Bygga hemsida.Umgås med min karl.Ta bort klister från barnmatsburkar.Plugga teori.Plocka undan 24/7.Torka av i köket.Bädda rent.Köpa hylla.Göra egen barnmat.De sömnlösa nätterna.Läsa Mama-tidningar.Börja Wii träna.Öppna förskolan.Babydejts.Blogga.Läsa bloggar.Alamamas.
It never ends….
Här är iaf lite bilder från den senaste tiden:
</aUte på långprommis i solen strax innan Mikkel fick Förkylning/Öroninflammation ver 2.0
Ganska glada ändå efter sammanlagt ca 1 månads baciller.
När man har noll matlust så är det roligare att leka med pappas tröjband.
Så glad i gåstolen/Mikkel begravd i mammas gamla mjukisdjur!!/Måste såklart ha egen sked när man äter/på café med päronen.
Mikkel hade idag lunchmöte med Lucas och Astrid! Ämnen som bl.a diskuterades var det senaste magsjukeviruset, sopiga BVC-sköterskor och Findusskandalen då grabbarna käkade Lasagne!
Invigning
Igår var det full fart här hemma. Hela familjen var hemma och pysslade runt. Jag var visserligen och körde bil på morgonen. Vi fixade ordning den nya byrån till hallen och var sedan ner i källarn och hämtade upp sittdelen till vagnen, gåstolen och hoppgungan. Sedan tog vi en promenad med nya vagninsatsen. Först var Mikkel mycket skeptisk då han plötsligt fick sittligga. Han blev så liten i den stora vagnen! Vi la fårfällen under honom så det skulle bli lite mysigare. Väl ute så var han nog mest förvånad över alla nya intryck, sen somnade han. Vi ska vänta lite till med sittdelen ändå, då han är en aning för liten för den ännu samt att det är mycket varmare i liggdelen än så länge.
När vi kom hem testade vi hoppgungan som vi fått ärva av en vän, det var succé på en gång! Lilleman började direkt sin Riverdancekarriär! Helt underbart att se honom så glad! Även fast han är det nästan jämt. Han når inte riktigt ner med fötterna ännu men tyckte det var kul ändå och snurra runt och sprattla i luften!
Efter lite kvällsmål invigde vi även gåstolen vilket typ hypnotiserade honom iallafall minst 10 minuter. Han skulle säkert kunna hålla på hur länge som helst med de roliga figurerna om han fick. Även här når han bara ner med tårna än så länge, men det dröjer nog inte många dagar till han kommer på att han kan ta sig fram tillslut. Synd bara att vi har trösklar hemma. Ni som är anti gåvagn, berätta gärna lite varför. Hämmar det deras naturliga lära-gå-utveckling?
Snacka om en stor dag för vår lille gladfis! Hur mycket nya intryck som helst!! Trodde han skulle sova gott även fast han chockat oss med att sova 2 ggr 1,5 timme + småslumringar under dagen. Men icke sa nicke.
En vacker dag, en vacker dag…
Just nu är nätterna tydligen inte nätter enligt vår lilla herre. Suck alltså.
Men här ger jag er toksöta bilder på vårt invigningstroll!
P.s. Jo för sjutton, glömde helt berätta. Jag stod ju och gjorde lite egen barnmat med vår braiga stavmixer igår också. Hittade så sjukt söta småburkar på Åhléns. Det blev ärtpure, potatispure, och äpple -och päronpure. Den sistnämnda älskade han men ärtorna och potatisen var ingen höjdare tyvärr. Han håller sig till sin köpta morots -och potatispure på burk istället, men provar igen imorn. D.s.
Mikkel 6 månader!!
Tänk…att vårt älskade lilla mirakel nu idag har funnits i ett helt halvår! Det är otroligt. Stora killen! Tänk att det lilla pyret som nästan var lika lång som ens underarm nu är så stor att han knappt får plats i liggvagnen. Det är ofattbart vad mycket som hänt på ett halvår. Han är nu mer som ett litet barn än en bebis.
Nu äter han gröt till frukost och middag och lite grönsakspure till lunch sedan får han även lite efterätt i form av fruktpure. Han kan vägra öppna munnen efter några skedar gröt för att visa att han är mätt men så fort man tar fram fruktpuren ur kylen så gapar han som en båts bogvisir innan man ens hunnit öppna burken! Han sover ca tre gånger om dagen á 40 minuter, förutom när vi sover tillsammans då det kan det bli upp till två timmar, men då får han svårt att sova till kvällen sen. Om han inte sovit tre gånger under dagen så vaknar han igen efter 40 minuter efter nattningen för att vara pigg hur länge som helst (gärna 3 timmar vilket driver mamma och pappa till vansinne). Det är mycket svårt att somna på kvällarna numera, han sprattlar intensivt som en groda och tittar storögt med sin intensiva blick. Annars är han en jätte glad bebis som pratar ”Dadadada” dagarna i ända och skrattar och ler åt nästan allt.
Grattis min älskade son på 6 månadersdagen!! Älskar dig över allt!!
Mikkel 1 dag gammal!
Mikkel 6 månader gammal!
Idag var vi hos en nyfunnen vän till både mig och Mikkel, Sandra och hennes Anton. Han är exakt på en dag 1 månad yngre än Mikkel och är supersöt med världens finaste ögon! Glömde helt av att knäppa kort på honom, men det kommer. Vi blev bjudna på underbart god lunch och pratade massa bebis! Mikkel fick även testa Antons hoppgunga, vilket var en succe!! Så nu ska vi försöka få upp den vi har här hemma.
Detta var för ca 1 1/2 vecka sen när Mikkel hade besök av granntjejen Adele! Två sötnosar som spanar in varandra!! Hon är ca 2 veckor äldre än Mikkel.
Fler bebisdejter ska det bli!! Mikkel like! :)
Sjukstuga!!!
I onsdags kväll vaknade lilleplutt av en förskräcklig hosta! Han hostade så kraftigt och tätt så han knappt fick luft. Han hade under dagen hostat lite vilket vi inte trodde var nåt speciellt och dreglat väldigt mycket vilket jag trott var fler tänder på gång. Nu forsade det dregel och snor ur honom vid hostattackerna och han var jätte hes och medtagen. Gråtandes lyckades jag ringa sjukvårdsupplysningen medan jag försökte göra allt för att han skulle få luft mellan de täta attackerna.
Sköterskan som jag fick prata med sa ganska omgående att en ambulans var på väg vilket gjorde mig ännu räddare! Vad menade hon? Kunde det vara så allvarligt? Men å andra sidan var det nog lika bra ifall det var krupp. Medan vi väntade på ambulansen så lugnade sig hostan då han spytt lite och fått ut de värsta slemmet. Han var ju även så himla trött älsklingen.
En stor pikeambulans med hela 4 sköterskor mötte Mikkels leende i porten. De undersökte honom och konstaterade att han var förkyld, han hade inte haft något kruppanfall. Hans blod var även 99% syresatt också så det var ingen fara.
Kluvet visste jag att denna uttryckning tycktes onödigt men jag kunde inte låta bli att tänka att det var mitt första barn som var sjuk första gången. Jag hade blivit rädd, vansinnigt rädd! Bättre det säkra före det osäkra! Förklarade detta för sköterskorna som förstod samtidigt som de säkerligen suckandes inombords tänkte ”jahapp ännu en hypomamma!” Men rent utsagt så skiter jag fullkomligt i det! Det är mitt barn det gäller, det käraste och viktigaste jag har! Jag skulle göra det igen!
Tomas jobbade denna kväll till 23 och detta hände strax efter 22. Jag fick Mikkel att somna om efter ett tag men vakade vid sängen hela tiden.
På natten vaknade han med feber och fick flytande Alvedon, vet dock inte hur mycket han fick i sig då det mesta dreglades eller spottades ut men sen sov han relativt bra ändå.
Dagen efter, torsdag, fortsatte febern, som mest 38,9 och vi försökte få i honom Alvedon så gått det gick. Han var inte snorig alls utan det var hostan och febern som var problemet. Vi åkte senare in till Danderyd efter ytterligare samtal med SVU (Sjukvårdsupplysningen) då vi ville vara säkra på att det inte var lunginflammation eller RS-virus. Det gick fort och det var fint och fräscht på barnakuten. Läkaren kom efter bara 10 min. Det var inget fel på lungorna och om det skulle vara RS så skulle han vara mycket sämre däran och det skulle typ bubbla ut snor. Det konstaterades dock att han fått min virusinfektion som jag nu haft i snart 2 veckor. Men på honom hade det satt sig i halsen. Vi skulle ge Alvedon om febern gick över 39 grader och till natten så han fick sova bättre. Annars fanns det inget mer att göra än att vänta ut viruset vad jag förstod. Men om han blev sämre i andningen och inte ville äta så skulle vi komma in igen.
Då jag ammar så är det jätte svårt att veta hur mycket mat han får i sig och nu när han är sjuk så vill han inte ha gröt. Vi har gett honom fruktpure och ammat i bästa mån men ändå varit oroliga att han ska bli uttorkad då hans blöjor varit väldigt lätta.
Nu är vi på Astrid Lindgrens barnsjukhus och har just fått en läkarbedömning då hans andning blev pipig och han haft feber i 4 dagar. Tydligen har han ej längre så svullen hals men mer snorig och en annalkande öroninflammation på vänster öra. Så nu blir det antibiotika, dessvärre.
Å jag orkar verkligen inte må så här längre!!! Hur mycket jag än snyter mig och tar näsdroppar så blir jag aldrig bra! Nu känner jag av skiten i bihålorna med!
Dadada
Igår fann Älsklingen ett nytt ord/läte till ”daddys” stora förtjusning ;)
Dadadadada dadadadada ifrån morgon och till kväll är det bara Dadada!!
Why so serious ??
Från The Joker i Batman såklart!
Hörni!! I torsdags hade bloggen 69 visningar och i fredags 65. Vilka är ni? Ni kan väl skriva en rad, det skulle vara jätte kul och uppskattat! 💗
Mikkels nya BFF
Idag fick jag äntligen sms:et från posten att paketet från Jollyroom hade anlänt. Blev så glad att jag struntade i att jag egentligen är superförkyld och drog ner till centrum och hämtade det. Två saker som Mikkel önskat sig men inte fått som vi nu beställt, som han verkligen behöver. Iaf det ena.
Det är ett spjälsängsskydd och Sophie the giraffe. Han har liksom inget gummidjur att bita på, nu när han börjar få tänder. Sen heller inget skydd i sängen, där han numera snurrar runt som ett chokladhjul. Det är mörkblått med vita stjärnor på som matchar skötbädden.
Sophie the giraffe och Mikkel blev bästisar på en gång, hon följer nu med överallt och hon är så go och mjuk att tugga på! Underbart för ett litet litet tandkött som kliar! Dessutom piper hon. Alltså bannlyst i soffan efter läggdags ;)
Tjockö öppna förskola
Ok nu ska jag berätta hur vi hade det dagarna efter julafton med Tomas familj ute på Tjockö. Jag hade sett fram emot det länge, att få spendera dagarna med bl.a. Mikkels kusin Otto och hans föräldrar. Det jag inte såg fram emot var utedasset. Men mer om det senare.
På juldagen åkte vi ut till Räfsnäs, vår lilla familj samt Bettan och Annika och all packning. De andra hade tagit morgonbåten ut och satt på värmen i husen, skottat samt att både Björn, Lina och Hasse ville ut och jobba med huset som B och L köpt och ska renovera. Det ligger bara några meter från Hasse och Bettans hus.
När vi skulle gå på båten så var det isvindar och jag skulle få ner lilleman i bärselen, hua. Men allt gick bra och det var faktiskt ganska mysigt att åka båt på juldagen även då det gungade och stormade lite lätt. Det är en bit att gå från båten upp till huset och vi skulle behöva lysa upp vägen med ficklampa, men jag tänkte mig att det skulle vi ju klara galant, att gå vägen mellan de snötäckta grantopparna. Bara mysigt. Oj, jag kunde inte haft mer fel! Det visade sig bli en riktig helvetesfärd då det inte var skyddande skog hela vägen och det blåste upp till storm. Det att min ländrygg bara efter ett par hundra meter helt gav upp gjorde inte heller saken bättre. Ispiskande vindar i ansiktet, en rygg som gjorde att man i princip bara ville lägga sig ner i en snödriva och ge upp, en stackars bebis som skriker vars ansikte man försöker skydda så gott det går, ishala osynliga fläckar och ett mörker som gör att man även måste leta efter ett ficklampsljus någonstans på vägen. Sen att de andra som vanligt pinnade på som om allt detta inte rörde dem i ryggen gjorde heller inte saken lättare. Ännu en gång fick man känna sig som den där ynkliga, svaga människan som inte klarade av mycket. Varför blir det alltid så? Det verkar aldrig som nån annan tar så mycket stryk som mig i sånna här situationer. Var inte deras ansikten bortdomnade av iskylan? Såg de nåt överhuvet taget? Hade de isbroddar under skorna? De väntade då och då och kom tillbaka för att erbjuda hjälp, men hur snällt det än var så fick det en bara att känna sig ännu ynkligare. Sista biten var jag så arg på situationen att jag högt och tydligt fräste ”hur fan man ens kunde tänka tanken att åka ut en sådan här jävla dag! Sinnesjukt!! Hade jag vetat detta, hade jag aldrig åkt..” osv.. I och med min ilska så tappade jag även fokus för en sekund och marken under mig försvann plötsligt, men i sista sekunden ryckte jag till och fann mig på fötter igen. Men älsklingen som satt i bärselen ryckte till med nacken och det slutade med att vi stortjöt ikapp. Han klarade sig som tur var och jag var mest bara skiträdd. Väl framme i huset helt igensnöade upptäckte jag även att Mikkel tappat ena vanten och att hans lilla söta hand nu var illröd! Detta gjorde mig ännu mer arg, men mest bedrövad och ledsen för hans skull. Försökte så gott jag kunde värma den och trösta honom. Min stackars älskling. Lovade honom att aldrig mer utsätta honom för något liknande.
(obs: Det var jätte snällt av er att komma och fråga om ni kunde hjälpa oss, såhär efteråt, när jag fått distans till färden så TACK!!)
Väl hemma i stugan eller huset så var det självklart jätte mysigt!! Vi åt god mat, öppnade massa julklappar och bara hade roligt och mös. Jag fick ett par supersnygga skor av min bättre hälft, som vi bara gått förbi som hastigast en tid före jul och jag sagt att jag gillade. Fick även ett supermysigt fårskinn av Björn och Lina. En stavmixer fick vi även av Annika som vi önskat oss då vi ska börja göra egen barnmat. Som vanligt tycker jag nästan det är roligare att se när andra öppnar paket från mig än när jag själv får paket. Tack för alla fina saker vi fick!!
På dagarna var Björn, Lina och Hasse uppe i deras hus och renoverade medan jag, Tomas, Annika och Bettan var kvar och tog hand om barnen. Å det blev ett evigt.. matande, tröstande, blöjbytande, lekande, torkande, tröstande igen, sövande… Det var inte en lugn stund och det hände saker precis hela tiden! Vi kallade det för ”Tjockö öppna förskola” :) Det var en utmaning att få bebisarna nöjda, allt från vyssjande till sjungande till spelande och tjoande och tjimmande. Ändå var vi 4 pedagoger på 2 bebisar! Men åhh så roligt det var och jag ser fram emot att göra om det igen fler gånger. Då kommer visserligen ”bebisarna” vara ett stycke äldre, men desto roligare och desto jobbigare kan jag tänka mig. Att hålla uppsikt på 2 busiga killar som kan gå och springa och därmed ställa till med en massa hyss!
Här är några bilder från dagarna ute på Fatsoe Island:
Ser ni vem som är vem?? :)
![IMG_1713[1]](https://alskademirakel.wordpress.com/wp-content/uploads/2013/01/img_17131.jpg)
Bilderna med bebbarna i selen är dock inte från tidigare nämnda ”helvetesfärden”, utan från färden till båten när vi skulle åka hem från ön. En mycket mer harmonisk och framförallt ljus färd!
Mikkel leker med ”faffas” träbil
Ja, just det – torrdasset….det enda som var bra/skönt med det, var att man slapp alla myggor som man under sommaren är tvungen att vifta bort från rumpan! Det mina läsare, var en fröjd! :)
Tack alla inblandade för 4 härliga dagar ute i skärgården!!
Övertrött bebis
Kl 21.19 Snacka går ju…. sig trött. Not.
Älskade mirakel 